söndag 1 maj 2011

Jordgubb


Namnet jordgubbe syftar både på plantan och på bäret. Ur botanisk synvinkel är jordgubben inte ett bär utan stenfrukt, det vill säga en uppsvälld blombotten. De första jordgubbarna odlades fram i Frankrike under 1700-talet och introducerades i Sverige under senare hälften av 1700-talet.

I Sverige odlas sorter som är omtyckta av konsument och anpassade för våra klimatförhållanden. Det är våra långa ljusa sommardagar och våra svala nätter som gör bären söta och smakrika. Det finns många olika sorters jordgubbar. De mognar vid olika tidpunkter vilket gör att vi kan njuta av jordgubbar under hela sommaren. Under den svenska säsongen odlas 15 000 ton jordgubbar årligen. Det innebär att bara av svenska jordgubbar äter vi 3 - 4 liter per person och år.

Jordgubbar är fiberrika, vilket gör mycket för hälsan. Fibrer hjälper magen att må bra och ger oss mättnadskänsla. De hjälper också till att hålla kolesterolet på en bra nivå och stärker immunförsvaret. Flitiga jordgubbsätare kan faktiskt få 60 procent färre förkylningar. Jordgubbar innehåller C-vitamin och dessutom järnrika, vilket motverkar den trötthet som kvinnor kan känna. Jordgubben innehåller också antioxidanter.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
37,6 kcal
Protein
0,49 g
Fett
0,21 g
Mättade fettsyror
0,04 g
Kolhydrater
8,3 g
Fibrer
1,9 g
C-vitamin
66 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
98,5 mcg
Järn
0,34 mg
Zink
0,2 mg
Kalcium
18,1 mg

Källa
  • miljomat.se
  • nyfikenvital.org
  • svenskajordgubbar.se
  • wikipedia.org






måndag 25 april 2011

Fruktsallad

Idag kommer jag att presentera min favorit fruktsallad. Det kan du bjuda på dina kära gäster eller njuta av som efterrätt eller mellanmål.

Du behöver inte följa receptet bokstavlig, utan kan du byta någon frukt mot en annan frukt tycker du om mera eller ta bort helt.

Ingredienser

  • 1 banan
  • 1 äpple
  • 1 päron
  • 1 mango
  • 2 kiwi
  • ½ färsk ananas
  • 2 nektarin
  • 1 pressad apelsin
  • vispad grädde eller glass
  • 2 msk honung

Tillagning

  1. Tvätta, skala och skiva frukterna.
  2. Blanda frukterna med färskpressad apelsin juise i en stor skål.
  3. Dela salladen i små skålar, toppa med grädde och dekorera med fruktskivor och honung.

Vispgrädde fett 40 %

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
374,5 kcal
Protein
2,11 g
Fett
40 g
Mättade fettsyror
26,61 g
Kolhydrater
3 g
Fibrer
0 g
C-vitamin
0,5 mg
D-vitamin
0,28 mcg
Folat
3,3 mcg
Järn
0,07 mg
Zink
0,31 mg
Kalcium
72 mg

Honung

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G


Energi
334,4 kcal
Protein
0,3 g
Fett
0 g
Mättade fettsyror
0 g
Kolhydrater
82 g
Fibrer
0 g
C-vitamin
2 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
0 mcg
Järn
0,5 mg
Zink
0,6 mg
Kalcium
5 mg

Källa
miljomat.se



tisdag 22 mars 2011

Ananas


Ananasen har sitt ursprung i Brasilien och Bolivia. Namnet kommer från Indien, där A betyder frukt och Nana överträffad.
Ananas tillhör en växtfamilj (Bromeliaceae) med över tre tusen arter. Många av växterna har liksom ananas en bladrosett, där de samlar vatten och näring för att överleva.
Ananas är saftig och milt syrlig och har många användningsområden. Ananas är god att äta naturell och används ofta i desserter eller pressas till juice. Nästan lika vanlig är den i varmrätter, t.ex. på pizza, toast etc, och den syrliga smaken ger en god smakbrytning även i grytor och sallader.
Ananasen trivs bäst i 25–30 grader och den vill ha 1–1½ meter regn per år. Det gör att den trivs väldigt bra i det tropiska Amerika, det enda stället där den påträffas vilt. En odlad ananasplanta lever i cirka 3 år. När plantan är 2–3 år bär den frukt, sedan vissnar den och dör.


Ananas innehåller en mängd nyttiga kostfibrer och vitaminer som skyddar mot virus och infektioner. Framförallt är ananasen rik på C-vitamin som bygger upp bindväven och hjälper kroppen att ta upp järn ur födan.
Förutom vitaminer är ananasen rik på enzymet bromelain som är mycket kraftfullt när det gäller att bryta ner proteiner, vilket i sin tur underlättar matsmältningen. Bromelainet är också bra för blodomloppet och sänker blodtrycket.
I ananasen finns även en av de essentiella aminosyror vår kropp behöver med namnet tryptofan som behövs för framställandet hormonet serotonin. Serotonin är en signalsubstans som hjälper oss att balansera våra känslor och styr glädje, irritation, ilska, välmående, livslust och kan hjälpa vid depression. Sammanfattningsvis är ananasen en oöverträffad kombination av vitaminer, kostfibrer och en god smak.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi
50,7 kcal
Protein
0,4 g
Fett
0,4 g
Mättade fettsyror
0,03 g
Kolhydrater
11,2 g
Fibrer
1,2 g
C-vitamin
15 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
11 mcg
Järn
0,2 mg
Zink
0,1 mg
Kalcium
7 mg
  
Källa
  • goforlife.se
  • miljomat.se
  • recepthjalpen.se
  • sv.wikipedia.org
  • viivilla.se

tisdag 22 februari 2011

Mango


I dag är mango den näst viktigaste tropiska frukten efter banan, den odlas över hela världen, med Indien som den största producenten. Namnet mango kommer från portugisiskans manga.
Frukten är en grön, gul och röd stenfrukt som väger 250- 400 g. Fruktköttet är orangegult, mycket saftigt, aromatiskt och ofta trådigt. Frukten äts naturell eller används till juice, marmelad och gelé samt i matlagning.


Mangon är rik på flera grupper av antioxidanter, betakaroten, C-vitamin och kalium. Särskilt är mangon rik på karoten som omvandlas till A-vitamin i kroppen. A-vitamin är bra för synen, skelettet, huden, slemhinnorna och immunförsvaret. Betakaroten är utöver sin goda verkan för kroppen också mycket bra för huden. Även antioxidanten C-vitamin i mangon stärker blodkärl, hud, tänder och skelett.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
66,8 kcal
Protein
0,5 g
Fett
0,3 g
Mättade fettsyror
0,07 g
Kolhydrater
15,3 g
Fibrer
1,7 g
C-vitamin
28 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
36 mcg
Järn
0,1 mg
Zink
0 mg
Kalcium
10 mg


Källa
  • goforlife.se
  • livsmedelssverige.se
  • miljomat.se
  • ne.se


fredag 4 februari 2011

Apelsin


Apelsiner är en sortgrupp inom arten storcitrus. Som alla citrusträd har det vintergröna blad. Blommorna är stora, väldoftande och vita.

Apelsinen har troligen sitt ursprung i södra Kina. Namnet apelsin är lånat från tyskans Apfelsine som betyder kinesiskt äpple. Från Kina har apelsinen förts västerut till Indien och Sydeuropa där den odlats sedan 1400-talet.

Som andra sitrusfrukter innehåller apesinskalet eteriska oljor som används i matlagning och parfymtillverkning. Det smakrika skalet används ofta som krydda i recept. Apelsiner är saftiga och söta med en frisk syrlighet. De innehåller rikligt med C-vitamin. Färgen på skalet visar inte hur mogen frukten är. En grön apelsin kan vara lika söt som en helorange. 

Apelsinerna skördas mogna. Samtidigt som trädet blommar kan förra säsongens frukter hänga kvar.
Ett enda träd kan ge 20.000 apelsiner under ett år. Dessertfrukt vaxas och behandlas med antimögelmedel.


NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi
46 kcal
Protein
0,8 g
Fett
0,1 g
Mättade fettsyror
0,01 g
Kolhydrater
10,3 g
Fibrer
1,9 g
C-vitamin
53 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
30 mcg
Järn
0,2 mg
Zink
0,1 mg
Kalcium
46 mg


Källa:
  • fruktguiden
  • ica.se
  • livsmedelssverige.se
  • menyse.com
  • shenet.se
  • miljomat.se

torsdag 27 januari 2011

Kiwi


Kiwi eller kiwifrukt?

I allmänhet bör kiwi mer korrekt kallas för kiwifrukt. Namnet kiwifrukt fick frukten av de nya zeeländska odlarna efter fågeln kiwi. Nya zeeländearna refererar också till sig själva ibland som kiwi. Kiwifrukten brukar ibland även på vissa ställen i världen kallas för det ”kinesiska krusbäret” och namnet är jämförbar med det engelska namnet Chinese gooseberry. Ursprungligen kommer kiwi från Kina.

Kiwins skal är brunt och ludet. Fruktköttet är klargrönt, mjukt och saftigt. Smaken är tropiskt söt med ett syrligt sting, ungefär som en blandning mellan exotisk frukt och citrus. Ju större och mognare frukten är, desto sötare smak.

Frukten är mycket C-vitaminrik och innehåller massor av konstfibrer. En medelstor kiwi ger hela det rekommenderade dagsbehovet av C-vitamin.

NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi
48,2 kcal
Protein
0,9 g
Fett
0,4 g
Mättade fettsyror
0,05 g
Kolhydrater
10,1 g
Fibrer
3,8 g
C-vitamin
63 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
42 mcg
Järn
0,3 mg
Zink
0,1 mg
Kalcium
27 mg



Källa

  • ica.se
  • miljomat.se
  • nyfikenvital.se
  • trädgårdsväxter.com
 

torsdag 20 januari 2011

Nektarin


Nektarin är en glattskalig form av persika. Den har tunt, blankt skal och gult saftigt fruktkött. Smaken är fyllig och frisk, ibland intensivare än sin släkting persikan. Namnet kommer från den dryck, nektar, som de grekiska gudarna enligt sägnen drack för att behålla sin ungdom. Nektar kallas även den sockerhaltiga vätska som finns hos de flesta blommor och växter. I motsats till persokarna behöver nektariner inte skalas och där för är det många som fördrar dem som efterrättsfrukt. Både nektariner och persikor kan växa tillsammans på samma träd.
Säsong i Europa: Maj till september (högsäsong). Overseas: December till april.



NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
54,4 kcal
Protein
0,9 g
Fett
0,5 g
Mättade fettsyror
0,04 g
Kolhydrater
11,4 g
Fibrer
0,4 g
C-vitamin
5 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
4 mcg
Järn
0,2 mg
Zink
0,1 mg
Kalcium
5 mg



Källa:
  • ica.se
  • fruktgiuden
  • mat.msn.se
  • matservice.se
  • miljomat.se
 

onsdag 12 januari 2011

Banan


Bananer är nog den allra mest kända av de tropiska frukter och en av de nyttigaste. De är praktiskt förpackade i sitt skal, som lätt att få av och hygienisk innesluter det söta, krämigt vita fruktköttet.

Bananträd
Bananen är en av världens äldsta kulturväxter och kommer ursprungligen från det tropiska Sydostasien. Nu växer den i alla tropiska och subtropiska områden. Bananer har importerats till Sverige sedan början av 1900-talet. Bananer skördas alltid gröna och omogna. De fraktas i specialbåtar och mognas sedan fram i speciella mognadsrum som håller viss temperatur och luftfuktighet. När bananen är jämngul är den fullt mogen, men många tycker om sin banan lite grönare, eller brunfläckig. Fläckarna uppkommer under mognaden eftersom sockerhalten ökar. Gröna, omogna bananer mognar bra i rumstemperatur, i kylskåp blir de gråa i färgen. Banan är god både att äta som den är eller att tillaga.
Mjölbanan

Olika banansorter
De banansorter som man kan äta brukar man dela in i mjölbananer och dessertbananer.
Mjöl-bananer
De odlas mest i Sydamerika, Afrika och Indien. Man kokar dem oftast och då smakar de ungefär som potatis. Mjölbananerna innehåller mycket kolhydrater och är väldigt nyttiga. De har tjockt gulgrönt skal och man behöver kniv för att skala dem. Man kan köpa mjölbananer i Sverige. De är då oftast gröna, men mognar efter några dagar i rumstemperatur.

Röd banan

Dessert-bananer
 Dessertbananerna kan man skala och äta direkt. De bananer som vi äter mest är gula och lite böjda. Röd banan är en annan dessertbanan som har ett tunt rödbrunt skal. Den smakar sött och fruktköttet är fast. Den växer i  Afrika, Mellan- och Sydamerika. En annan sort är äppelbanan eller fingerbanan. Den är liten som ett finger och är väldigt söt i smaken.

Extra energi

Bananer

Bananer är den mest kolhydratrikta frukten vilket gör den lämplig för att fylla på kolhydratförråden. Ett par bananer innan träningen ger den energi som krävs.

Bananer är av samma anledning utmärkta att ta med för extra energi om man vandrar eller cyklar en längre sträcka. Börjar energin ta slut kan du enkelt fylla på förråden.




Bananers fördelar
Svenska forskare från Lunds Universitet och Karolinska Institutet i Stockholm har visat att bananer har många goda egenskaper, bland annat genom att skydda oss från att utveckla magsår och minska risken för vissa typer av cancer. Bananer har andra fördelar som du kan ta reda på om du trycker på länken. http://www.doctorsnatural.se/TEMANUMMER/2009-06-03-bananer-nyttiga.htm


NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
97,1 kcal
Protein
1 g
Fett
0,5 g
Mättade fettsyror
0,23 g
Kolhydrater
21,8 g
Fibrer
1,7 g
C-vitamin
9 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
19 mcg
Järn
0,4 mg
Zink
0,2 mg
Kalcium
6 mg


Källa:
  • doktorsnatural.se
  • ica.se
  • frukt guiden
  • miljomat.se
  • nyfikenvital.org
  • rafiki.se
  • recepten.se




söndag 9 januari 2011

Päron


Päron är släkt med äpplen men de är ömtåligare och äts oftare råa än tillagade. Det finns matpäron som inte kan ätas råa, men nästan alla sorter som finns i affärerna är ätpäron som också kan tillagas.
Det finns nästan lika många päronsorter som äppelsorter, men det bara något dussin sorter som odlas yrkesmässigt.
Päron växer vilt i västra Asien och östra Europa och odlas sedan 200-talet f.Kr. i många sorter. Flertalet päronsorter är självsterila och därför beroende av en annan sort för sin pollination.

Svenska päron är riktiga rariteter. Skörden är liten och säsongen är kort, doften av svenska päron sprider sig mellan trädgårdarna under höstmånaderna. Päron skördas omogna och får mogna fram under lagring. Mogna päron är mjuka och saftiga.
Päron har kort hållbarhet och kan vara svåra att hantera i affärerna. Därför bör man köpa päronen omogna och låta dem ligga i rumstemperatur hemma. Päronen kommer då att mogna på några dagar.


Några av de mest kända svenska päronsorter

Alexander Lucas

Ett stort päron med blankt skal. Smaken är söt och fruktköttet är vitt och saftigt. Passar perfekt till ost och i varma och kalla desserter.

Carola

Ett svenskt päron som har sin säsong i oktober och november. Smaken har en fin balans mellan sötma och syra. Gott att äta som det är och även att använda i pajer och andra desserter. Det går också utmärkt att steka i tjocka skivor.



Conference

Ett långsmalt päron med finkornigt fruktkött. Söt smak som påminner om melon. Bästa tid för svenska Conference är slutet av oktober till och med november. Ett utmärkt päron till ostbrickan och i desserter. Fram till januari importeras Conference från södra Europa.



Göteborgs Diamant
en klassisk svensk sort som har sin säsong i september-oktober. Fruktköttet är vitt, lite grynigt och saftig. Söt smak som passar både i dessert och matlagning.


NÄRINGSVÄRDE PER 100 G

Energi
46,5 kcal
Protein
0,37 g
Fett
0,06 g
Mättade fettsyror
0,01 g
Kolhydrater
10,95 g
Fibrer
3,86 g
C-vitamin
5 mg
D-vitamin
0 mcg
Folat
5,6 mcg
Järn
0,175 mg
Zink
0,1 mg
Kalcium
11,4 mg




Källa:
  • arla.se
  • ica.se
  • frukt guiden
  • ne.se
  • miljomat.se

fredag 7 januari 2011

Äpple



Äpplen är mest populärast av alla frukter. Äpplen är både gott och nyttig. De kan lika gärna ätas råa som ett näringsrikt mellanmål eller tillagas till en mängd olika varma eller kalla efterrätter.
Romarna avgudade äpplen och var de första som började odla äpplen
det finns tusentals olika namnsorter över hela värden, men man hittar bara få tals sorter i butikerna.

Några svenska äppelsorter


Aroma
Ett sprött äpple med fin balans mellan sött och syrligt. 
Smaken är aningen kryddig. 
En svensk stolthet med anor från 1970-talet.
Säsong: September till november.


Discovery
Ett saftigt äpple med fin aromatiskt smak och tjockt, matt skal. 
Godast att äta i september. Solsidan är lysande röd och fruktköttet
fast och rosaskimrande.
Säsong: Augusti till september.


Gloster
Saftigt äpple med uppfriskande syrlig smak. Vissa som är överkänsliga 
mot äpple kan äta Gloster, eftersom frukten innehåller mindre av ett 
protein som en del allergiker reagerar på.
Säsong: November till mars


Ingrid Marie
Ett äpple som har frisk och svagt syrlig smak med lätt kryddig ton. 
Färgen är mörk röd med ljusare inslag och hålbarheten är god.
Säsong: Oktober till mars.


NÄRINGSVÄRDE PER 100 G
Energi 52 kcal
Protein 0,27 g
Fett 0,05 g
Mättade fettsyror 0,01 g
Kolhydrater 12,43 g
Fibrer 1,8 g
C-vitamin 11,6 mg
D-vitamin 0 mcg
Folat 2 mcg
Järn 0,14 mg
Zink 0 mg
Kalcium 3,6 mg

Källa:
  • ica.se
  • fruktguiden
  • miljomat.se